Internfysik och metahumor

Nu var det väl snarare två veckor sen jag skrev senast. Detta ger mig ett utmärkt tillfälle att Wall of Text:a dig (eller snarare mig då jag inte har någon statistisk säkerställd läsarkrets) som läsare.

Bloggens namna syftar på en uppenbarelse som jag fick tidigare under våren som involverade apelsinjuice, en kinesiska fyra ägg och erotik...saftig kombination. Efter uppenbarelsen hade jag känslan av att ett specifikt något var av oerhörd vikt men jag kunde inte hitta det. Istället besökte jag Edwin, som man gör, och insåg att det fanns en koppling. En stark koppling.

Vad är metafysik? Internet säger följande:
Metafysik är den gren inom filosofin som behandlar frågan om verklighetens grundläggande natur och söker göra rationella utsagor om fundamentala drag hos allt varande. Metafysik handlar om sådant som vi inte kan uppfatta med våra sinnen, som finns bortom det fysiska, men detta är inte en tillräcklig definition. Från att ursprungligen ha varit ett mer väldefinierat ämne - som kan sägas ha haft "varande i sig" eller "första orsaker" som sitt studieämne - har det idag kommit att inkludera frågor som exempelvis viljans frihet, som förr inte skulle ha betraktats som en metafysisk fråga. Andra frågor som har behandlats inom metafysiken är Hur är naturen beskaffad?, Finns Gud?, Vilken är människans plats i universum? samt begrepp som existens, rum, tid och kausalitet. Denna utveckling av ämnet har gjort att det idag är mycket svårdefinierat.

Vad är internhumor? Internet säger följande:

Clara Fröberg
Manusförfattare, filmare, föreläsare, kommunikationsstudent, förälder, erdoderdo


På ytan kan dessa två verka olika men det finns likheter mellan dem som är av avgörande betydelse. Men jag tänker börja denna utläggning med något annat, teoriteori. Dessa fem frågor är enligt mig grundläggande för att avgöra om en teori är bra.
1. Hjälper den oss att förstå verkligheten på nya sätt?
2. Beskriver den verkligheten på ett sätt som överensstämmer med empiri?
3. Är den verifierbar/falsifierbar?
4. Kan den göra korrekta förutsägelser om framtiden?
5. Är den enkel?

Ett för mig aktuellt exempel är den metafysiska teorin psykoanalysen:
1. Ja. Den ger oss en analysmodell för psykets konstruktion.
2. Nja. Tanken om det, jag och överjag är lätt för många att känna igen sig i medan t.ex. faserna, fallosen och fetischism känns mer flummiga. Det är dock svårt att veta på grund av:
3. lol, no
4. Inte riktigt, men det hindrar inte utövarna från att försöka.
5. lol, no

Vi jämför med den internhumoristiska teorin sprutmongo-kebab-crème fraîche-dödsmetall:
1. Ja. Den ger oss ett nytt sätt kategorisera företeelser.
2. Det beror på hur relevant man tycker att dessa fyra egenskaper är. Jag anser att de är mer relevanta än grekernas fyra element men mindre relevant än höger-vänsterskalan
3. lol, no
4. lol, no
5. Ja, faktiskt

Vi fortsätter med en annan klassisk teori, evolutionsteorin:
1. Ja, mycket. Den förklarar varför vi är de vi är.
2. Ja.
3. Ja.
4. Ja, till viss mån.
5. Ja


Som vi kan se fick Freud bara en tredjeplats med med 1,5 Nürnbergrättegångar, det kan nog bero på problem i den anala fasen. Vi ser en likhet mellan internhumor och metafysik men en stor skillnad mot naturvetenskap. Varför? Medan naturvetenskap berör det med empiri säkerställbara så rör sig metafysiken i det obevisligas jobbiga men nödvändiga land. Där finns även internhumorn. Båda dessa handlar till stor del om att omtolka vardagliga företeelser och ge dem mening. De må ha olika syften men resultaten blir slående lika, vissa nästan slumpmässigt valda betydelsebärare ges nya/flera betydelser vilket gör det möjligt att åberopa en stor tankestruktur med ett enda ord.

[Yvonne Hirdkvinna/man/litenhårigvarelsefrånAlphacentauri-mode, engage]
En annan egenskap/förmåga hos intern/meta/humor/fysik är dess stärkande av vin genom exkludering av de som inte delar dessa tankestrukturer, d.v.s. religion=din mamma=oändlig krökning av rumtidväven. En ytterligare likhet/synonym1/synonym2 mellan dessa är att båda ofta kan gör det svårt att föra ett vettigt samtal då dessa tankestrukturer verkar distraherande/nedbrytande, speciellt mot den exkluderade/den andre/subjektet.
[Disengage Hirdmanmode]
Det vi bör inse här är hur liten skillnaden mellan dessa två företeelser är trots att vi kategoriserar dem som helt olika. En persons internhumor kan vara en annans metafysik, Freud och Aristoteles kan vara den västerländska historiens mest lyckade troll. Vi vet redan att historiker som Voltaire, Herodotos och deras nutida apologet Herman Lindqvist drog sina historier lika mycket ur röven som Carolee Scnheeman ur vaginan.

Denna undersökningsmetod har visat sig fruktsam och behöver ett namn. Jag döper den härmed till anarkodialektik för att det låter awsm och ideologiskt korrekt.