Köttslig lyrik

Ända sen jag först lyssnade igenom den har The World the Flesh and the Devil återkommit regelbundet, varje gång starkare än den förra. Textens främsta kvalitèer är den originella dramatiken och konsekvensen i bildsspråket.
    Dramat domineras av ett tema av frigörelse. Frigörelse kopplas ofta i satanism till Lucifer/Prometheus men det är endast genom ett fåtal allusioner till fosfor och eld som detta tema syns häri. Dramat inleds med skapelsen i The World the Flesh and the Devil, därefter profetian i We Were Never Here att vi är nycklarna, därefter födseln i Serpents are Rising, därefter sammanslutningen med andra i Poisoned, Blessed and Burned. I Demons kommer insikten:

Amidst the hungry darkness, our eyes learned to see. They are in my blood, their howl is my name. [...] Our roots reaching deeper, like daggers into flesh. Our wounds sing of freedom, bleeding with each breath. [...] Forbidden, yet opened, we praise the living truth that crushes the mountains and murders the child[...] Inside the living temple my origins and fate.

Potentialen till frigörelse finns köttsligen hos subjektet. Detta uttrycks bildligen med blodet, templet och rötterna. Konsekvensen av denna frihet är omstörtande.

I am ready I am hers now Her temple! It calls in death and in dream And to her darkness I go

Dramatiskt är To Her Darkness den köttsligen slutna pakten med friheten. Dramat avslutas med det fria livet i On Burning Paths.