TransContinental League final

A tight game with surprisingly small military.

DrRerNate went for Roman Roads and Hammurabi turn 2. Palino went for Pyramids and Hippocrated. Since both of my opponents went for peaceful leaders I got away with a greedy early game with Aristotle and Stonehenge. I picked up Iron for 2 round 2. I got Monarchy, Knights and Code of Laws for 1 round 3 and 4. By round 6 I had Code of laws, Iron and Monarchy in play and Knights, Swords and Irrigation in hand getting great value from Aristotle.

DrRerNate went for Iron, Code of Laws, Swordsmen and Genghis Khan. DrRerNate lacked the military actions or a tactic to play immediately, maybe due to Hammurabi which gave me time to be greedy. I think either going for more military or more economy would have been better here from him. A switch to Joan and open borders from Palino made me safe without investing into military for the time being. Palino had taken Saladin to get a quick transition from Hippocrates and pacted with me to avoid giving DrRerNate military actions that he needed. Palino had also developed Alchemy which made him leave an early Harvard to me. This was great with high rock production and only philosophy. I built it immediately turn 8. It is great when you want the opposite cards of the player before you. This meant I had to pass on strategy for 3 leaving it for Palino on 2. This felt acceptable as he had 3 science per turn and needed many other techs as well.

Turn 9 I payed Palino back for the open borders with an international trade agreements since I did not want to seed into Foray. My military was a swordsman and a temple by this point =) . Turn 10 DrRerNate took Robespierre for 3 to go with his Republic and Strategy solving his lack of actions. Palino went for both Selective breeding and Coal with the help of a wealthy territory, matching my greediness. He also played Conquistadors giving me a direction for how to build my military. Turn 11 saw DrRerNate revolt to Republic, get Scientific Method upgraded and pick Selective breeding solving all his issues. Palino got Cook for 3 culture per turn and grabbed Kremlin. I got Ocean Liner and switched to conquistadores readying a War of Territory to punish their greed. Unfortunately, Joan died early and Darwin was late so I did not have the tempo to push militarily with 2 conquistadors.

With Darwin I gambled on getting Computers as age 3 had Gates, Meier, Jobs and Curie. I was dismayed when Gates came from the deck immediately after. Luckily for me DrRerNate skipped an early Gates for Coubertin valuing 4 culture over 4 ore per turn. I got Gates for 1 action turn 12, built a third lab and also snagged Military Theory.  Next turn DrRerNate and I got the two Air forces making it hard for Palino to keep up despite his large stash of production. He tried fundamentalism to keep up but his Churchill still got assassinated and he lacked science the rest of the age.  DrRerNate got into one Modern Army but had a small population with only 1 farm. He went for more arenas and movies to win by culture. That meant I could get by with my 2 conquistadors  and was free to build into democracy and 4 computers with Gates. DrRerNate had a small culture lead but it vanished in face of Popularisation of science, the impacts and the Gates bonus.

End scores: Chumchu 256, DrRerNate 241, Palino 171 

Replay: FAJADERA

Kris i trollningfrågan.

Jag läste en bra artikel om tankarna bakom yotsubasystemet som *chan-imageboards bygger på. Deras poäng var att de vill komma bort från pseudonymiteten i många forum eftersom de fann att den ledde till interna kotterier och tjafs och att folk sin nätpersona på tok för seriöst. Om man gjorde alla anonyma skulle bara innehåll räknas och diskussionen skulle nå en högre nivå. Detta gick som vi vet halvdant, man uppnådde något nytt men diskussionen blev snarare mindre seriös. Efter ett tag införde man begränsad frivillig pseudonymitet i form av tripcodes, som dock sällan används. Anonyma sajter är lättare att trolla då man inte måste skaffa ett nytt account hela tiden men å andra sidan så är det sällan man faktiskt kan uppnå särskilt mycket av att trolla ett *chanboard. Det bästa/värsta man kan göra är typ att länka folk till virus, jobbiga bilder eller ge dåliga råd.

Pseudonyma forum erbjuder andra möjligheter till nätmobbing (lol) eller allmän jävelskap då det finns en högre tillitsnivå där och folk värderar sina nätpersona. Detta gör att trollen kan göra mycket mer skada. Tekniker och måltavlor finns beskrivna på ED:s trollingportal vilket av någon anledning är den enda delen av den wikin som är seriös och informativ. Se länkar: http://encyclopediadramatica.es/Forum_COINTELPRO_Techniques http://encyclopediadramatica.es/Forum_Trolling
http://encyclopediadramatica.ces/PsyOps

Jag tror personligen att mängden trolling och kvalitén på innehållet också hänger ihop med gruppens storlek. När en grupp blir över ett visst antal går det ändå inte att upprätthålla en meningsfull kontroll över vilka de som postar är och då förlorar man fördelarna med pseudonymitet men är lika sårbar för trollning. I sådana lägen kan det vara värt anonymisera gruppen eller dela upp den i undergrupper som inte har något kontakt med varandra. Jag tror även att identiteter (baserade på IP), begränsade till tråden/diskussionen kan vara praktiska för att hålla ordning på vem som säger vad, vilket annars kan bli problematiskt på *chanboards. En dialog skulle då se ut på följande sätt:

Original poster: lol, this is so cash[länk]
poster 2: there's no wai dat could be right
poster 3: Old video is old
Original poster: It's on internet, it must be true =). Fuck you poster 3

o.s.v.

Att skriva akademiskt utan auktoritet

Här är den del av min hemtenta som handlar om själva recensionen, resten kommer att var tolkning:

den 20:e januari 2006, kristianstadsbladet henrik karlsson skriver en recension av drömfakulteten.

Beskrivning – en bok om hur en ”intelligent uppåtsträvare samtidigt sänker sig själv med droger” och om att ”under en allt hårdare yta och en slöja av sinnesjukdom söker hon efter bekräftelse, efter kärlek, efter den mor som en gång svek henne”.

Henriks läsning missar drömfakultetens styrka:

Valeries styrka

Valerie förblir ett subjekt genom boken trots allt som kan göra henne till ett objekt eller ett offer.
Valerie krossas mot en patriarkal avgrund.
Boken är resan dit.
Hon stannar aldrig.
Ingen Daddys' Girl.
Står vid sina revolutionära ideal.

Kritik - Henrik tycker att hennes språk i prosapartierna mer liknar prosalyrik än romanprosa och att ”Min invändning är att de hör hemma någon annanstans än i den här romanen. De tillför inte alltid något nytt och drar ner på tempot onödigt mycket, vilket är synd eftersom "Drömfakulteten" annars är en roman med klara page turner-kvalitéer”

Detta låter inte som en stor roman. Inga eviga sanningar om det mänskliga tillståndet. Det ska vara spänning och lättläst.

Sympati - ”ämnet ligger nära Stridsbergs hjärta”, ”det är en bild värd åtminstonde några tusen ord”

Nämen, vad bra att hon får skriva om sina erfarenheter, nästa gång kanske hon kan skriva något allmängiltigt.

Källa: http://www3.kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20060120/KULTUR/101200814/1012

Här är resten, den blev inte så mycket tolkning som en intervju.25 Maj 2010, intervju med SKAM

Drömfakulteten är en välansedd roman som utmanar konventioner om ”sanna” historier, romanprosa och kronologisk berättande. Den har vunnit nordiska rådets litteraturpris, blivit augustnominerad, och fått lysande recensioner i parispressen.1

Till och med Jonas Thente gillar den.2

Vi frågar SKAM vad de tycker om den i relation till detta →

BERÄTTAREN: Ser ni Valerie som galen eller var hon den enda vettiga kvinnan i sin tid? Och ser ni någon subversiv potential i galenskap?

SKAM: Valerie var smart, kompromisslös och utan tålamod.
En kamphund och nyckeln till vår framtid.
I patriarkatet finns det ingen kvinna som är galen precis som det inte finns någon kvinna som är vettig, det finns bara kamp.

BERÄTTAREN: Så ni håller med
Madwoman in the attic i att galenskap är ett logiskt svar som kvinnlig författare?

SKAM: Det som ses som galenskap är en vägran att spela efter patriarkatets regler.

BERÄTTAREN: Så galenskap är inte allegori för motstånd utan motståndet självt?

SKAM: ”Dåliga” kvinnor, freaks, bagladys ska få skriva litteratur som hos Stridsberg. Vi behöver höra Valerie berätta sin historia, inte höra massa skit från folk som inte kände henne. Denna fiktion är helt sann. Den delas av en blobb av blondiner i solglasögon, av alla marginaliserade kvinnor utan röst och subjektsposition. Valeries motstånd är bokens huvudperson.
BERÄTTAREN: Vad tycker ni om recensionen? Ni verkar ha en annorlunda syn på Valerie.

SKAM: Det är jävligt drygt när han läser in normalitet i Valerie. Han förstår henne som osäker, svag inuti ett hårt skal, ett offer för droger och prostitution. Är det så svårt att acceptera en person som vill vara utanför den patriarkala ordningen, inte vill ta del av dess tvivelaktiga gåvor, att Henrik reducerar henne från hjältemodig revolutionär till en trasig liten flicka. Är det inte smartare att tro att hon menar det hon säger?

BERÄTTAREN: Genusförståelighet spelar väl in här. Valerie förstås genom att hon placeras in i tidigare kategorier, genom att vi relaterar henne till tidigare erfarenhet. Har vi inga historier om kvinnor som gör motstånd och avfärdar patriarkala ordningen är det svårt att tolka en historia på det sättet.

SKAM tolkar historierna rätt

BERÄTTAREN: Men med tanke på vad ni säger om att skriva om kvinnors erfarenheter antar jag att ni inte tycker att vi kommit in i den kvinnliga perioden.3 Kvinnor som skriver om sina erfarenheter blir fortfarande omtolkade och nedvärderade även om ni inte gör det.

SKAM: Vi lever i SKAM:s period. Att vi kan tänka oss dessa historier räcker för att veta att de går att uppnå. Patriarkatet har redan börjat krackelera, nu måste vi knulla sönder det.

BERÄTTAREN: Hur gör vi det med litteraturen som vapen?

SKAM: Vi skriver precis vad vi tycker och menar tills folk inser att det är så vi tycker och menar.

BERÄTTAREN: Så palimpsest är onödigt?4

SKAM: Det har varit viktigt förut men nu är det bara en omväg.

BERÄTTAREN: Så ni håller inte med om att den dominerande kulturen gör kvinnors uttryck oförståeliga. Att den kvinnliga litteraturen ligger nästan helt dold.

SKAM grillar korv och sjunger kampsånger i vildmarken.
SKAM bryter upp asfalten
SKAM är ditt gevär i storstadsdjungeln

BERÄTTAREN: Om vi byter ämne från innehåll till form. Sara Stridsberg har en väldigt originell stil som skulle kunna kopplas till écriture féminine i fransk feminism.

SKAM: Det handlar snarare om att författaren har en auktoritetsposition som kan förstärkas genom att upprätthålla verklighetsillusionen. Det gör man genom att anta en realistisk stil i fiktion eller en formell ton i facklitteratur. Att följa rådande berättandekonventioner och skriva samma gamla killitteratur på ett lite annorlunda sätt ger lätt auktoritet. Eftersom den ger makt och auktoritet ses den som manlig och tvärtom. Den kan man använda för att få skriva mer fritt senare. Stridsberg avsäger sig den auktoriteten och skriver som hon vill direkt, som Valerie.

BERÄTTAREN: Ni håller alltså inte med Cixous?
SKAM: Nej. När vi tänker i språk tänker vi i ett representationssytem som är präglat av årtusenden av manlig dominans, det är ett slagfält men det kvinnliga dör inte konstant och visst kan kvinnor beskrivas, inte tillräckligt för nominalister men tillräckligt för revolutionärer. Språkets ramar spränger vi konstant med en endaste missanpassad tanke.

SKAM är dina missanpassade tankar

BERÄTTAREN: Är författarens auktoritet alltid problematisk, även hos en författerska?

SKAM: Hmm...ja. Men den kan användas till bra saker också. Frågan går in i den om kanon, om varför kvinnor inte når statusen av stor konst. Vi vill att stor konst ska nå kvinnor. Konsten måste tas ned på jorden.

Vraför ställer du alla frågor? nu är det vår tur. Vad tycker du om Författerskan?

BERÄTTAREN: Jag?... Jag är ny på området och det jag kan har jag mest hämtat från den enda bok jag läst om det.

Hon uppmärksammar att vi projicerar en författare när vi läser och att det är problematiskt eftersom bilderna av Författaren är manliga. Författerskan ses som en miniatyrmålare eller i bästa fall en auktoritet på kvinnosaker.

En lösning ser hon i att författandet ses som en maskerad där författarens identitet förblir suddig. Författarens identitet betämmer inte verket. Men hon reserverar sig mot de försöken att frikoppla författaren som leder att överskridandet betydelse överdrivs. Det är inte nödvändigtvist subversivt eller produktivt.

Hon ser en tredje väg: Författerskors verk är varken bara beroende av att de är kvinnor eller inte beroende alls av att de är kvinnor. Hon vill att kritiken ska fokusera på författerskors kvalitéer, t.ex. på litterär maskerad. Då kan vi ta bort tanken på geniet utan att det minskar betydelsen av skillnad och agens i författerskors svar på förtryckande strukturer..5

SKAM: Intressant teori...
Lite mesig och inställsam dock. Men vi håller med om att ett av de största för problemen för författerskor är att de inte ses som allmängiltiga.

Kolla bara på beskivningen av Stridsberg. Hon har skrivit en dödsbra bok. Att Henrik säger att hennes fantastiska språkbruk hör hemma någon annan stans än i den här romanen beror på att han ser ”kvinnolitteratur” som något enkelt. Det ska vara lätt att ta åt sig och inte ha för svårt språk.

BERÄTTAREN: Eller så föredrar han helt enkelt lättlästa böcker?

SKAM: Vad gör han då på en kultursida och varför säger han att den ”svåra stilen inte passar i den här romanen?

Han följer sen upp med att be om ursäkt åt Stridsberg för att ”ämnet ligger nära hennes hjärta”.

BERÄTTAREN: Han gör den till en ”tjejbok”?

SKAM: Du lär dig. Han ser den som en tragisk historia om en dum tjej som kastade bort sitt liv för en vild idé. Boken blir stridsbergs terapi, hennes personliga historia, så att hon och vi mår bra.
Men boken är varken uppbygglig eller konstruktiv, den är ingen moralkaka. Den är ett slag mot patriarkatets pung som alla kan ta lärdom av.

BERÄTTAREN: Tack så mycket för intervjun, nu är tiden tyvärr slut. Har ni några avslutande kommentarer?

SKAM är kamp, kamp är SKAM
SKAM kommer att ställa Henrik mot väggen
SKAM kommer att segra
I varje text, i varje samtal, i varje bild.


Jag satsar på ett svagt G och en putslustig kommentar.

Internfysik och metahumor

Nu var det väl snarare två veckor sen jag skrev senast. Detta ger mig ett utmärkt tillfälle att Wall of Text:a dig (eller snarare mig då jag inte har någon statistisk säkerställd läsarkrets) som läsare.

Bloggens namna syftar på en uppenbarelse som jag fick tidigare under våren som involverade apelsinjuice, en kinesiska fyra ägg och erotik...saftig kombination. Efter uppenbarelsen hade jag känslan av att ett specifikt något var av oerhörd vikt men jag kunde inte hitta det. Istället besökte jag Edwin, som man gör, och insåg att det fanns en koppling. En stark koppling.

Vad är metafysik? Internet säger följande:
Metafysik är den gren inom filosofin som behandlar frågan om verklighetens grundläggande natur och söker göra rationella utsagor om fundamentala drag hos allt varande. Metafysik handlar om sådant som vi inte kan uppfatta med våra sinnen, som finns bortom det fysiska, men detta är inte en tillräcklig definition. Från att ursprungligen ha varit ett mer väldefinierat ämne - som kan sägas ha haft "varande i sig" eller "första orsaker" som sitt studieämne - har det idag kommit att inkludera frågor som exempelvis viljans frihet, som förr inte skulle ha betraktats som en metafysisk fråga. Andra frågor som har behandlats inom metafysiken är Hur är naturen beskaffad?, Finns Gud?, Vilken är människans plats i universum? samt begrepp som existens, rum, tid och kausalitet. Denna utveckling av ämnet har gjort att det idag är mycket svårdefinierat.

Vad är internhumor? Internet säger följande:

Clara Fröberg
Manusförfattare, filmare, föreläsare, kommunikationsstudent, förälder, erdoderdo


På ytan kan dessa två verka olika men det finns likheter mellan dem som är av avgörande betydelse. Men jag tänker börja denna utläggning med något annat, teoriteori. Dessa fem frågor är enligt mig grundläggande för att avgöra om en teori är bra.
1. Hjälper den oss att förstå verkligheten på nya sätt?
2. Beskriver den verkligheten på ett sätt som överensstämmer med empiri?
3. Är den verifierbar/falsifierbar?
4. Kan den göra korrekta förutsägelser om framtiden?
5. Är den enkel?

Ett för mig aktuellt exempel är den metafysiska teorin psykoanalysen:
1. Ja. Den ger oss en analysmodell för psykets konstruktion.
2. Nja. Tanken om det, jag och överjag är lätt för många att känna igen sig i medan t.ex. faserna, fallosen och fetischism känns mer flummiga. Det är dock svårt att veta på grund av:
3. lol, no
4. Inte riktigt, men det hindrar inte utövarna från att försöka.
5. lol, no

Vi jämför med den internhumoristiska teorin sprutmongo-kebab-crème fraîche-dödsmetall:
1. Ja. Den ger oss ett nytt sätt kategorisera företeelser.
2. Det beror på hur relevant man tycker att dessa fyra egenskaper är. Jag anser att de är mer relevanta än grekernas fyra element men mindre relevant än höger-vänsterskalan
3. lol, no
4. lol, no
5. Ja, faktiskt

Vi fortsätter med en annan klassisk teori, evolutionsteorin:
1. Ja, mycket. Den förklarar varför vi är de vi är.
2. Ja.
3. Ja.
4. Ja, till viss mån.
5. Ja


Som vi kan se fick Freud bara en tredjeplats med med 1,5 Nürnbergrättegångar, det kan nog bero på problem i den anala fasen. Vi ser en likhet mellan internhumor och metafysik men en stor skillnad mot naturvetenskap. Varför? Medan naturvetenskap berör det med empiri säkerställbara så rör sig metafysiken i det obevisligas jobbiga men nödvändiga land. Där finns även internhumorn. Båda dessa handlar till stor del om att omtolka vardagliga företeelser och ge dem mening. De må ha olika syften men resultaten blir slående lika, vissa nästan slumpmässigt valda betydelsebärare ges nya/flera betydelser vilket gör det möjligt att åberopa en stor tankestruktur med ett enda ord.

[Yvonne Hirdkvinna/man/litenhårigvarelsefrånAlphacentauri-mode, engage]
En annan egenskap/förmåga hos intern/meta/humor/fysik är dess stärkande av vin genom exkludering av de som inte delar dessa tankestrukturer, d.v.s. religion=din mamma=oändlig krökning av rumtidväven. En ytterligare likhet/synonym1/synonym2 mellan dessa är att båda ofta kan gör det svårt att föra ett vettigt samtal då dessa tankestrukturer verkar distraherande/nedbrytande, speciellt mot den exkluderade/den andre/subjektet.
[Disengage Hirdmanmode]
Det vi bör inse här är hur liten skillnaden mellan dessa två företeelser är trots att vi kategoriserar dem som helt olika. En persons internhumor kan vara en annans metafysik, Freud och Aristoteles kan vara den västerländska historiens mest lyckade troll. Vi vet redan att historiker som Voltaire, Herodotos och deras nutida apologet Herman Lindqvist drog sina historier lika mycket ur röven som Carolee Scnheeman ur vaginan.

Denna undersökningsmetod har visat sig fruktsam och behöver ett namn. Jag döper den härmed till anarkodialektik för att det låter awsm och ideologiskt korrekt.